Behandling

Hypoparatyroidism var en livshotande sjukdom som ofta ledde till hypokalcemisk tetani, kramper och döden innan behandling med D-vitamin infördes på 1930-talet.

Alla med HPTH bör gå hos en specialist, alltså en endokrinolog eller nefrolog. Behandlingen är livslång och innebär medicinering med aktivt vitamin D (Rocatrol, Etalpha) samt magnesium. Ibland ges också ett mindre kalciumtillskott. Vid akut lågt blodkalcium ges kalcium direkt i blodet. Fosfatfattig kost är alltid en fördel.

Behandlingen är inte utan risker. Den ger ökad utfällning av kalcium i urinen. Det i sin tur kan medföra skador på njurarna. Om fosfatnivån och kalciumnivån är för höga kan det ge utfällningar i vävnaderna. Av dessa skäl är det viktigt att blodkalcium ligger intill eller strax under nedre normalgränsen.

I dag finns PTH-hormonet i syntetisk form. Tyvärr är hormonet endast godkända för behandling av benskörhet. Vi som lider av HPTH är en så liten grupp att läkemedelsbolagen av ekonomiska skäl avstått från att ansöka om registrering för oss, eftersom det medför kostnader i form av forskningsinsatser.

Det pågår nu studier i Amerika med HPTH-patienter som får injektioner med PTH hormon. Studierna visar att behandlingen leder till att kalciumutfällningarna upphör och att skelettet blir friskare. Studierna visar också en förbättring i patienternas välbefinnande.

Uppföljning

Det är viktigt att man regelbundet tar kalcium- och fosforprov. Dygnsutsöndringen av kalcium och magnesium i urinen bör också mätas. Särskilt vid förhöjda värden av blodkalcium under lång tid brukar läkarna mäta hur mycket aktivt D-vitamin det finns i blodet. Andra undersökningar som görs: mätning av bentäthet, njurfunktionsprov, ultraljud av njurarna och undersökning av ögonbotten.